Europa har högst levnadsstandard i världen. Starka arbetsrättslagar. Välreglerade arbetsplatser. Och ändå: lägst medarbetarengagemang av alla globala regioner. Vad berättar det om hur vi egentligen leder våra människor, och vad krävs det för att vända trenden?
Vad säger Gallups rapport State of the Global Workplace?
Varje år publicerar Gallup sin globala rapport State of the Global Workplace, en av de mest omfattande mätningarna av medarbetarengagemang, välmående och produktivitet i världen. Och årets rapport är en rejäl väckarklocka för oss i Europa.
Siffrorna är tydliga: endast 13 procent av medarbetarna i Europa känner sig engagerade på jobbet. Det är det lägsta resultatet av alla globala regioner – och det för femte året i rad. Globalt har engagemanget sjunkit till 21 procent, en nedgång från 23 procent föregående år, vilket markerar det andra fallet på tolv år. Det första var under covid-pandeminens nedstängningar.
Den primära drivkraften bakom nedgången? Chefer och ledare.
Chefsengagemanget globalt föll från 30 till 27 procent under 2024, en minskning som fick direkta konsekvenser för hela team och organisationer. Bland yngre chefer under 35 år sjönk engagemanget med fem procentenheter. Bland kvinnliga chefer med hela sju. Det är inte siffror att bortse från.
Den ekonomiska kostnaden är lika häpnadsväckande: förlorad produktivitet till följd av lågt engagemang beräknas ha kostat den globala ekonomin 438 miljarder amerikanska dollar under 2024 ensamt. Gallup estimerar att ett fullt engagerat globalt arbetsliv skulle kunna tillföra 9,6 biljoner dollar till världens BNP, motsvarande 9 procent av global produktion.
Varför är detta en affärsfråga – inte bara en HR-fråga?
Det finns en utbredd missuppfattning om att medarbetarengagemang är något mjukt, svårmätbart och i förlängningen sekundärt jämfört med hårdare nyckeltal som omsättning, marginal och tillväxt. Det är en feltolkning som kostar svenska och europeiska företag enormt.
Lågt engagemang är inte ett tillstånd. Det är ett symptom, och det syns i varje del av verksamheten.
Quiet quitting, det vill säga att medarbetare gör precis det minimum som krävs och inget mer, är idag normen, inte undantaget. Gallup visar att över 70 procent av de europeiska arbetstagarna saknar en känslomässig koppling till sin arbetsgivare. De är fysiskt på plats, men mentalt på väg ut.
Resultatet är förlorad innovation. Ökad personalomsättning. Lägre kundnöjdhet. Fler sjukskrivningar. Det är dolda kostnader som sällan syns på ett och samma rader i ett bokslut, men som tillsammans utgör en av de största bromsarna för europeisk tillväxt och konkurrenskraft.
Det är därför frågan om medarbetarengagemang nu lyfts i politiska samtal. I Sverige har Riksdagens Näringsutskott produktivitet som en uttalad prioritet i sin agenda, och i ledningsgrupper runtom i landet är frågan densamma: hur skapar vi arbetsplatser där människor faktiskt vill prestera?
Chefen är nyckeln – och cheferna mår inte bra
Gallup konstaterar gång på gång att den enskilt viktigaste faktorn bakom medarbetarengagemang är ledarskapet. Inte lönen. Inte förmånerna. Inte kontorsmiljön.
Chefen.
Människor lämnar inte företag. De lämnar chefer som inte ser dem, inte utvecklar dem, inte ger dem riktning – chefer som springer på autopilot och släcker bränder i stället för att leda med närvaro och intention.
Men här uppstår en paradox. För cheferna mår inte bra. De är inte frånkopplade för att de inte bryr sig. Tvärtom – de är frånkopplade för att de är utmattade, ensamma i sin roll och sällan får det stöd de behöver.
Gallups data visar att chefers välmående föll markant under 2024 – och att det var de som tappade mest. Äldre chefer noterade ett fall på fem procentenheter i välmående. Kvinnliga chefer på sju. I högt tempo, med ständigt ökade krav på flexibilitet, välmående och syfte – bär chefer en börda som systemet inte är designat för att avlasta.
Det är inte en ledarskapskris. Det är en stödstrukturkris.
Vad professionell coaching faktiskt ger, mätbara resultat
Det är i det gapet som professionell coaching gör verklig skillnad.
Enligt International Coaching Federation (ICF), som är världens ledande organisation för certifierad coaching, visar forskning och fallstudier tydliga, mätbara effekter av coaching i arbetslivet:
- 70 procent ökad arbetsprestation bland individer som genomgår coaching – direkt kopplat till förmågan att leda sig själv och fatta bättre beslut.
- 61 procent förbättrat affärsmannaskap och management – chefer som coachas blir bättre på att kommunicera mål, ge feedback och skapa riktning.
- 57 procent starkare tidshantering – minskad stress genom bättre prioriteringar och tydligare gränsdragningar i vardagen.
- 72 procent av organisationer med en etablerad coachingkultur rapporterar ett starkt samband mellan coaching och ökat medarbetarengagemang, enligt ICFs rapport Defining New Coaching Cultures från 2023.
Och avkastningen är inte abstrakt. En analys från PriceWaterhouseCoopers och Association Resource Center visar att den genomsnittliga ROI:n för executive coaching är sju gånger investeringskostnaden. I ett av ICFs prisbelönta fallstudier – från Microsofts partner- och kundlösningsavdelning – beräknades coachinginsatsens kumulativa effekter ha sparat mer än 77 miljoner USD, vilket gav en ROI på 670 procent.
Det är inte mjuka värden. Det är affärsresultat.
Coaching förändrar hur ledare leder – och vad det gör med teamet
En av de viktigaste insikterna från ICFs forskning är att coachning inte bara förändrar individen, det förändrar kulturen.
När ledare lär sig att använda ett coachande förhållningssätt, att ställa kraftfulla frågor, lyssna aktivt och skapa utrymme för andras tänkande, förflyttas dynamiken i hela teamet. Medarbetare börjar ta mer initiativ. De känner sig sedda. De stannar.
I ICF Sveriges forskningsforum lyfts en metastudie av Joel Di Girolamo och J Thomas Tkach från ICFs globala forskningscenter som visar att ledare med coachande förhållningssätt i sin dagliga roll har ett påtagligt positivt inflytande på medarbetarnas jobbtillfredsställelse och utveckling. 84 procent av de tillfrågade medarbetarna ansåg att det skulle vara en fördel att arbeta för en chef som hade genomgått en coachutbildning.
De förmågor som lyfts fram som mest värdefulla hos sådana chefer? Kraftfulla frågor och aktivt lyssnande, kärnkompetenser hos varje certifierad coach.
Det enskilt starkaste en organisation kan göra för att motverka bristande medarbetarengagemang och hög personalomsättning är, enligt studien, att implementera en coachande kultur.
Från kontroll till närvaro – vad ett coachande ledarskap innebär i praktiken
Att investera i coaching handlar inte om att skicka sina chefer på en endagskurs och hoppas på det bästa. Det handlar om ett förändrat förhållningssätt till ledarskap, ett skifte från att kontrollera och styra, till att se, utmana och möjliggöra.
Det innebär konkret att chefer:
- Lär sig ställa frågor som öppnar upp tänkandet i stället för att ge svar som stänger ner det.
- Skapar utrymme för reflektion – för sig själva och sina medarbetare.
- Identifierar sina egna mönster och hur de påverkar de personer de leder.
- Bygger psykologisk trygghet i sina team, vilket är grunden för innovation och prestation.
- Hanterar sin egna energi och återhämtning bättre – och blir därmed mer uthålliga ledare.
Det är den typen av ledarskap som vänder trenden. Inte fler processer. Inte fler möten. Utan mer mänsklighet, mer närvaro och mer mod att faktiskt leda.
Sverige i en europeisk kontext – ett tillfälle att gå före
Sverige har historiskt sett ett gott rykte som progressivt när det gäller arbetsvillkor, jämställdhet och hälsa på arbetsplatsen. Men de europeiska siffrorna gäller oss också.
Det finns en möjlighet här, för svenska organisationer, för svenska ledare och för Sverige som nation, att gå före. Att visa att högt engagemang och hög prestation inte är motsatser till välmående och hållbarhet. Att det faktiskt är förutsättningar för varandra.
Det kräver att vi slutar se coaching som en kostnad och börjar se det som en investering i det som är svårast att bygga och lättast att tappa: tilliten, engagemanget och viljan hos våra människor.
Sammanfattning: Så vänder vi trenden
Europas låga medarbetarengagemang är ingen naturlag. Det är ett resultat av hur vi väljer att organisera arbete, hur vi utbildar och stödjer våra chefer – och hur seriöst vi tar det faktum att människor behöver mer än en lön för att prestera och må bra.
Coaching är inte ett universalmedel. Men det är ett av de mest evidensbaserade verktygen vi har för att stärka det som Gallup tydligt pekar ut som den avgörande faktorn: ledarskapet.
Vill du veta mer om hur professionell coaching kan implementeras i din organisation, för att höja engagemanget, stärka dina ledare och skapa mätbara affärsresultat? Hör av dig. Jag berättar gärna mer. Maila mig på emma@emmathormarker.se
Källor: Gallup State of the Global Workplace 2025, ICF Coaching Statistics 2024, ICF HCI Defining New Coaching Cultures 2023, ICF Sweden Charter Chapter Forskningsforum, PriceWaterhouseCoopers / Association Resource Center ROI-analys.