Vi pratar ofta om psykologisk trygghet som något en chef ansvarar för att skapa. Men hur mycket påverkar vi själva tryggheten på jobbet? Och vilken roll spelar vårt eget självledarskap?
Vad är psykologisk trygghet på jobbet?
Psykologisk trygghet handlar om att uppleva att man kan ta sociala risker på jobbet. Att ställa frågor, erkänna misstag och uttrycka avvikande åsikter utan att behöva vara rädd för att bli förödmjukad eller bestraffad.
Det är inte samma sak som individuell självsäkerhet eller inre trygghet. Psykologisk trygghet handlar om vad vi upplever att vi kan säga och göra tillsammans med andra. Självledarskap kan vara en del av hur vi bidrar, men ersätter inte chefens ansvar eller gruppens gemensamma arbete.
Tänk dig att du sitter i ett möte och har en idé, men låter bli att säga den högt. Du är osäker på om den håller. Eller så märker du att något inte fungerar, men väljer att vara tyst för att inte uppfattas som besvärlig.
Du är kompetent, ambitiös och van att leverera. Ändå kan rädslan för att göra fel styra hur du agerar.
Hur påverkar den inre dialogen vårt självledarskap?
Självledarskap handlar inte bara om att sätta mål, prioritera och få saker gjorda. Det handlar också om att förstå sina tankar och reaktioner, hantera sin energi och välja hur man vill agera när kraven ökar.
För dig som har höga ambitioner kan den inre kritikern ta mycket plats. Ett misstag blir lätt ett bevis på att du borde ha gjort bättre. Återkoppling känns som kritik och det blir viktigare att framstå som kompetent än att våga lära.
Ett starkare självledarskap innebär inte att tvivlet försvinner. Det innebär att du kan upptäcka dina tankar utan att automatiskt låta dem styra. Du kan skilja på att ha gjort ett misstag och att vara ett misslyckande.
Det skapar förutsättningar för en större inre trygghet. Du behöver inte vara säker på att du kommer att lyckas för att våga försöka.
Vad säger forskningen om självledarskap och psykologisk trygghet?
En metaanalys av Harari och kollegor från 2021 sammanställde över två decennier av forskning om självledarskap. Resultaten visade samband mellan självledarskap och bland annat arbetsprestation, tilltro till den egna förmågan och arbetsrelaterade attityder.
Forskningen visar alltså att självledarskap har betydelse i arbetslivet. Däremot bevisar den inte att självledarskap i sig skapar psykologisk trygghet.
En annan viktig pusselbit kommer från Frazier och kollegor. I deras metaanalys från 2017 ingick 136 oberoende urval med över 22 000 individer och nästan 5 000 grupper. Resultaten visade att psykologisk trygghet hade samband med bland annat prestation och beteenden som bidrar till organisationen.
Hur bygger vi psykologisk trygghet tillsammans?
En chef har en viktig roll, men tryggheten formas också av hur kollegor bemöter varandra. Vad händer när någon säger emot? Hur reagerar vi när en person inte kan svaret? Lyssnar vi nyfiket eller går vi direkt i försvar?
En metaanalys av Marlow och Lacerenza, publicerad 2025, undersökte teamlärande och visade att psykologisk trygghet hade ett positivt samband med lärande. Forskarna fann också stöd för att trygghet och lärande tillsammans hängde samman med utfall som prestation och innovation.
Det visar varför trygghet är mer än att alla ska trivas. Den kan skapa bättre förutsättningar för människor att dela kunskap, lära av misstag och hitta nya lösningar.
Här blir självledarskap i grupp särskilt intressant. När vi tränar på att lyssna utan att gå i försvar, ge konstruktiv återkoppling och vara nyfikna på andra perspektiv förändrar vi hur vi samarbetar. Vi gör det lättare för fler att bidra, även när de inte har alla svar.
Hur kan teamet träna på självledarskap i vardagen?
Självledarskap behöver inte vara ett individuellt projekt där var och en förväntas lösa sina utmaningar på egen hand. Vi kan också utveckla det tillsammans.
Ett team kan exempelvis utforska tre frågor:
Hur hanterar vi misstag i gruppen?
Vilka beteenden gör det lättare att säga vad man tycker?
Hur kan vi stötta varandra när tempot ökar?
För mig handlar hållbart självledarskap om att kunna möta sig själv med större nyfikenhet och andra med mindre försvar. När vi tar ansvar för våra egna reaktioner kan vi också bidra till tryggheten omkring oss.
Vi behöver inte vara färdiga, självsäkra eller alltid ha rätt för att bidra. Vi behöver skapa förutsättningar för att våga lära, tänka nytt och hjälpa varandra framåt.
Så fundera på det här: Vad skulle förändras på din arbetsplats om ni inte bara pratade om psykologisk trygghet, utan också tränade på självledarskap tillsammans?
Boka gärna in en kaffe med mig för att utforska hur vi kan stärka självledarskapet och den psykologiska tryggheten i din organisation. Maila mig med ett förslag på en tid som passar dig så återkommer jag så snabbt jag kan. emma@emmathormarker.se
